Naprapat och Akupunktur Hälsan Landskrona 

"Viktigast av allt är Hälsan"

Vad är smärta?


Smärta definieras av den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, som "En obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådanDefinitionen understryker att smärta alltid är en subjektiv upplevelse och att den ska betraktas som verklig även i avsaknad av kliniska fynd.


I takt med att hjärnan och vissa av de reaktioner och processer som uppstår här, nu kan avbildas med hjälp av ex fMRI och PET scan teknik, har det blivit uppenbart att det är olika delar av hjärnan som på olika sätt är involverade vid olika typer av smärtupplevelser. Insikten är att en smärtupplevelse är en emotion och därmed skall ses som ett resultat efter bearbetning av en mångfald av afferent information (dvs information från olika vävnader i kroppen in till hjärnan) till olika delar av hjärnan.

IASPs definition visar också på att emotionen smärta kan uppstå utan att sensoriskt afferenta stimuli (dvs att man kroppsligen slagit sig någonstans) nödvändigtvis måste ha föregått smärtupplevelsen. Det betyder att känslor som smärta, ont, obehag behöver inte nämnvärt skilja sig neurofysiologiskt från andra känslor såsom törst, hunger, klåda, glädje, sorg, ilska, avsmak eller förvåning.


Länk till vårdguidens sammanfattning om smärta:

här



Akut smärta 


Akut smärta är ofta en följd av vävnadsskada eller en hotande sådan och smärtsystemet fyller sin skyddande funktion. Den akuta smärtan är sällan ett stort terapeutiskt problem och svarar i regel bra på analgetika eller orsaksrelaterad behandling. Det är väsentligt för prognosen att så snabbt som möjligt kunna återgå i normala aktiviteter.


Nociceptiv smärta 


Nociceptiv smärta el Vävnadsskadesmärta 

förmedlas via ett intakt och normalt fungerande smärtsystem. Det finns vanligen en specifik orsak och behandling kan riktas mot denna. Nociceptiv smärta, kallas den typ av smärta man känner när någon vävnad i kroppen skadas eller håller på att skadas. Smärtan är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. Namnet nociceptiv smärta kommer från de känselkroppar för smärta, smärtreceptorer eller nociceptorer, som finns i huden och i inre organ och som registrerar smärta.

När man till exempel bränner sig är det vävnadsskadesmärta man känner. Det gör man även efter en operation eller vid olika inflammatoriska sjukdomar. Smärtreceptorerna reagerar på värme, cellskador, inflammationer och mekaniskt tryck. När man har en inflammation bildas dessutom ämnen i vävnaden som gör att man får mer ont


Neuropatisk smärta 


Skadad nervvävnad - neuropati

Nervsmärta eller neurogen smärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.

Man brukar skilja mellan perifer nervsmärta, då orsaken finns i nervsystemet ute i kroppen, och central nervsmärta, då hjärnan eller ryggmärgen är drabbad. Vid båda typerna av nervsmärta får man oftast känselstörningar och förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland har man ont i attacker, som blixtar. Nervsmärta finns ofta kvar länge och är svårare att behandla än annan vävnadsskada.


Exempel på sjukdomar och tillstånd som har samband med nervsmärta är 

  • diskbråck 
  • skolios 
  • bältros 
  • diabetes multipel skleros (MS) 
  • stroke

Fantomsmärtor efter amputation hör också till gruppen nervsmärta. De avskurna nervtrådarna ger signaler och hjärnan tolkar situationen som smärta i den kroppsdel man förlorat. Avskurna nervtrådar som börjat växa ut igen är ofta extra känsliga, och man kan få ont vid bara mycket lätt beröring eller utan någon beröring alls.



 Idiopatisk (utan känd orsak) 


Tidigare klassificerades smärtan även som psykogen. Ibland hittar läkare vare sig vävnadsskada eller nervskada som kan förklara varför smärtan finns kvar under längre tid. Det kan ibland bero på att man har en skada eller sjukdom som är svår att upptäcka. Det kan också vara en gammal skada som läkt men som inte fått rätt råd och behandling. Oavsett orsak är det viktigt att man får rätt råd och behandling så att inte smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser. Smärtutbredningen kan öka med tiden på grund av omställningar i nervbanorna. Man kan säga att hela smärtsystemet blir överkänsligt.

Oro, ångest och sömnstörningar kan bidra till att man känner ökad smärta som det är svårt att hitta orsaken till.

Smärttillstånd utan att någon direkt skada kan hittas är till exempel whiplash, fibromyalgi, smärta i nacken och skuldrorna och långvarig ryggvärk.



Långvarig smärta


Långvarig smärta definieras vanligen som smärta mer än 3 månader, men begreppet syftar snarare på smärta som varat längre än förväntad läkning eller där smärtan och funktionshindret är större än vad skadan eller sjukdomen förklarar. 


Smärtan är mer komplex i de bakomliggande mekanismerna och svårare att behandla än akuta smärtor. Den vidmaktshålls ofta av andra mekanismer än de som utlöste den. Det finns ofta tecken till en störd central smärtmodulering (CSS). Det inträffar när centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) blir hyperkänsligt för stimulering. Smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser. Smärtutbredningen kan öka med tiden på grund av omställningar i nervbanorna. Man kan säga att hela smärtsystemet blir överkänsligt.


Smärtupplevelsen både förstärkas och försvagas av kognitiva (tankar, minnen och erfarenheter) och emotionella (rädsla, oro och depression) faktorer.

Personer med långvariga smärtor är ofta nedstämda och utvecklar oftare depressioner än personer utan smärta, vilket ytterligare kan förstärka sjukdomsbilden.